Sandhammarens naturreservat i sydöstra hörnet av Skåne är ett av mig sällan besökt mål. Men förra lördagen, som var lite blåsig (en föraning om stormen Simone?), var det dags för ett efterlängtad besök. Vädret på väg ner till Sandhammaren var gråmulet, men väl på plats blev det ganska mycket sol, men de friska vindarna höll den upplevda temperaturen nere. Av namnet framgår att det finns mycket sand och blåstens skulpturerande av sanden skapade spännande men flyktiga former. Detta gjorde att den mesta tiden ägnades åt att med blicken nedåt försöka hitta trevliga motiv i det lilla landskapet.
 |
Blåstång täcks över (eller tas fram?) av den flyktiga sanden. |
 |
Marviol som håller på att täckas av den kringyrande sanden (se de vita fläckarna/strecken i bakgrunden). |
Det fanns även en hel del fåglar i Sandhammaren denna dag. Flockar av vitkindad gås, som var på väg till vinterviste (lär knappast häcka i Sverige), passerade förbi vilket var en trevlig överraskning. Hade inte heller förväntat mig att se flockar av grönfinkar mitt på stranden. Likaså fick jag bilder på mindre korsnäbb i strandskogens tallar, annars vill de mest vistas i granskog.
 |
Vitkindad gås |
 |
Unga trutar som bråkar om bästa platsen. |
 |
Grönfinkar |
 |
Mindre korsnäbb |
En "översiktsbild" är väl på sin plats att visa, om inte annat för formens skull. Följande bild är dock en landskapsbild med förhållandevis snävt utsnitt, den ger visar inte landskapets storslagenhet. Har ju som bekant lite svårigheter med att ge de öppna landskapen full rättvisa... inte övade jag denna gången heller...
Likaså går det inte(?) att undvika att lägga märke till och fotografera Sandhammarens fyr.