Laganas stad och strand, Zakynthos

Vi bodde tack och lov inte i själva nöjescentrumet i Laganas, utan i utkanten där nattlivet var mycket lugnt. Längs huvudgatan finns dock ett otal nöjesställen som har öppet till gryningen för den som är intresserad av det. Vilket tydligen många engelska ungdomar är. Ett intresse som troligen delas av ungdomar av andra nationaliteter också, men de engelska var många och/eller hördes mest!

I staden finns 100-procentigt biobränsledriven taxi som alternativ till fossiltaxi.

Blev förvånad över att finna telefonautomater, inte bara en utan flera stycken utspridda över stan. Och de användes av unga människor tämligen flitigt! Dock inte just när jag fotograferade denna nära vårt hotell. Men det kanske kan förklaras med tidpunkten på dygnet...

Nästa alla byggnader på Zakynthos raserades i en jordbävning på 1950-talet. Därför finns det inte några pittoreska gränder eller torg omgärdade av vitkalkade hus med azurblå fönsterluckor och dörrar. Sådana som man kan finna på andra ställen i Grekland. Men jag hittade i alla fall ett hus i Laganas som har blå färg på fönsterluckorna, även om färgen är lite för ljus.

Några hotell var blåfärgade men inte heller de har den rätta grekiska nyansen. Framför stod fyrhjulingar parkerade, som är ett vanligt transportmedel för både turister och de få greker som bor i stan.

Förbud mot strandnära bebyggelse finns inte här. Hus, hotell och restauranger ligger bokstavligen på stranden.

I ena änden av den långa stranden finns en liten vacker hamn, i alla fall om man ser den lite från ovan.

Innan badgästerna vaknar och invaderar stränderna krattas skräp och bortglömda prylar som badskor, handdukar, badkläder, muggar m.m. upp. Här har dock personalen tagit en kort paus i arbetet respektive antar att någon kommer och hämtar badskorna senare.

Havet ligger stilla tidigt på morgonen och solstolar och trampbåtar väntar på att hyras ut. Då passar några på att springa längs stranden eller plocka snäckor innan det blir allt för varmt.

Det glöms saker även i och runt hotellens pooler.

Midsommarfirande i Köpenhamn

Istället för sill och nypotatis i Växjö blev det för tre femtedelar av familjen fish and chips m.m. i Köpenhamn på midsommarafton. Direkttåg till den danska byn är snabbt och bekvämt. Tivoli i direkt anslutning till tågstationen och Strøget bara något kvarter bort. En sakta vandring längs gågatan förde oss så småningom till Nyhavn, denna turistmagnet (turistfälla?). Flanerandet tog emellanåt tvärstopp när de den kvinnliga delen av familjen fick en släng av shoppingsug. Då passade jag på att ställa mig i ett gathörn med kompaktkameran och knäppte några bilder som speglade stadslivet. Eftermiddagen rundades av med besök på Tivoli och jag lyckades undvika att skaffa åkpass, någon behövde ju hålla väskorna och fotografera!

Rökpaus och mobilaktivitet

Vem har företräde?

Dags för en rød pølse? 

Tradition och anpassning

Osvensk färgsättning

Rofyllt och halvfullt

Tomt och slitet

Fri som en fågel eller för evigt förbundna?

 

För evigt

Klassiska Nyhavn

Spaning pågår

Sanning eller konsekvens?

Flanerande i Köpenhamn

Förra fredagen åkte jag och ett 15-tal arbetskamrater på en liten kombinerad konferensresa och utflykt till den närmaste huvudstaden, dvs. Köpenhamn. Utöver arbetsutvecklande aktiviteter hade vi en del tid till förfogande att ägna oss åt egna aktiviteter. Naturligtvis hade jag kameran med på denna utflykt och merparten av den fria tiden flanerade jag halvt planlöst runt i de centrala delarna av staden och letade efter motiv som bildligt ropade på att bli förevigade. Vill påpeka att personerna på bilderna är för mig okända, alltså inga arbetskamrater på dessa bilder!

Det var stundtals riktigt soligt och allmänt behagligt väder, vilket många Köpenhamnsbor och tillfälliga besökare naturligtvis uppskattade. Någon satt vid en fontän med en öl i handen, andra hade satt sig på taket på en offentlig toalett med en vinare och några korvar på engångsgrill ...

Danskarna är i högre grad än oss svenskar ett cyklande folk och det finns till och med cykeltaxi. De danska cyklarna är ofta svarta, men det finns också färgglada varianter.

Man kan inte besöka Köpenhamn utan att styra stegen till Nyhavn, som en del anser är en enda stor turistfälla. Men där kryllar det av folk och vackra byggnader så man bara måste gå dit och ta ett "turistkort".

På tal om turistattraktioner, så insåg jag helt plötsligt att jag befann mig nära en annan "magnet". Och så blev det ytterligare ett högst traditionellt foto...

I hamnområden kan det finnas lite mer ovanliga motiv, det gäller att ha ögonen öppna. Varför är en pållare röd när alla andra är gula? Och vad sitter personen på bänken och fundera över?

På ett ställe längs en kaj stod ett par tämligen slitna skinnskor prydligt uppställda. En person gick fram till kajkanten och kikade ner i vattnet, men verkade inte se något som kunde förklara varför det fanns ett par övergivna skor just där...

Andra sidan gatan huvudentrén till Tivoli pågår nu ett omfattade rivningsarbete. Kommer inte i håg vilken slags byggnader som fanns där tidigare (över 10 år sedan jag var i Köpenhamn), men en väggmålning avslöjar tydligt att det på platsen funnits ett etablissemang av det ett slag som kanske inte alla räknar som rumsrent...

Fina fiskar finnes

Piren i Santa Maria (Sal, Kap Verde) är en riktig turistmagnet. Det beror på att alla utflykter till havs utgår därifrån, såväl fisketurer som utflykter med en glasbottnad och halvt ubåtsliknande båt. Den senare provade vi till en inte allt för ringa peng. Vilket i efterhand kan ses som ett överpris, dvs. turistfälla. Men det som drar såväl flest turister som stadsinvånare och restaurangägare till piren är att där landas all god fisk som är ett måste att äta när man är på Kap Verde. Till och med de av barnen som inte är "överförtjusta" i fisk valde fiskrätter flera gånger under semesterveckan. Trots att de fanns pizza, pasta och kötträtter att välja på! Tyvärr tror jag att det blir svårt att fortsättningsvis hålla fiskkonsumtionen på den nivå vi hade under årets första vecka.

På piren samlades de mindre fisksarna i färgglada baljor eller skottkärror i avvaktan på en hugad spekulant eller bara till allmän beskådan.

Tonfiskarna (gulfenade) lades först direkt på bryggan innan de rensades, styckades och filéades.

   

Fiskebåtarna är inte några stora plåtschabrak som dammsuger havsbotten, utan det handlar här om småskalighet och närfångad fisk. Dock är sjösäkerheten inte alltid i första rummet hos yrkesfiskarna till havs!

Stadsliv i Santa Maria, Kap Verde

Under semesterveckan gick jag minst en gång om dagen in till centrum av staden Santa Maria och strosade runt. Några dagar blev det upp till tre turer. Det fanns alltid olika aktiviteter att fotografera. Vid något tillfälle blev jag spontant erbjuden en guidad rundvandring i staden av en person som lovade mig att han skulle visa mig runt så att jag skulle kunna ta "nice pictures". Jag avböjde, dels på grund att staden mig veterligen inte har några traditionella sevärdheter, dels (och framför allt) för att jag hellre flanerar i min egen takt. Sedan fanns det de som sa "take my picture", men det erbjudande nobbade jag också. Jag vill bestämma själv på vem jag tar kort på och i vilken situation. Föredrar bilder där jag är mer av en observatör/fluga på väggen, vill inte tränga mig på och störa skeendet. Kanske även lite blygsel som slår igenom?

Många barn lekte med bildäck som de med hjälp av pinnar rullade och styrde däcket i hiskelig fart och oftast under kontroll.

Det finns en otroligt massa små restauranger, barer och butiker av typ "hål i väggen" där hela verksamheten ryms på några få kvadratmeter. Men det är inte alltid öppet, ägaren måste vila i tag och diskutera viktiga saker... "No stress" var ett budskap som man möttes av överallt: på fasader, T-shirts m.m.

Titt som tätt, dvs. allt för ofta, fick man erbjudandet "Come look into my shop for free, no stress". I längden blev det något irriterande att hela tiden mötas av sådant erbjudande. Men vid ett tillfälle kände jag mig tvungen att följa med. Det var när jag tagit bilden på mor och dotter framför sin souvenirbutik och en stund efteråt, medan jag stod kvar i gathörnet, kom mamman med den lilla flickan i släptåg och ställde ovanstående fråga. Jag följde artigt med, handgripligt ledsagad av den lilla tjejen. Jag tittade pliktskyldigast på träfigurer, sandtavlor, diverse smycken m.m. Men köpte inget. Det var kanske grymt?


En kvinna som just öppnat sin butik för dagen satte fram en skylt och finjusterade placeringen. Kanske inte så intressant i sig, men den lilla tjejen på ryggen har ju en underbar frisyr!

Alla hade dock inte någon butikslokal utan plockade fram det de hade att erbjuda direkt på trottoaren.

Såväl barn som vuxna behöver en paus ibland. Det kanske händer något spännande längre fram på gatan?

Om man vill åka iväg från stan finns det taxi, lokalbussar (minibussar) och s.k. aluguer (pick-uper med säten på flaket, knappast trafiksäkert enligt västerländska mått... men billigt!). Finessen med tidtabeller har de inte upptäckt, men det finns en officiell hållplats för lokalbussen! Minibussarna och aluguerna kör runt och raggar kunder och kör när det är "tillräckligt" många ombord - no stress.