16 feb. 2014

Tågen går förbi Räppe

Kust till kust-banan mellan Kalmar och Göteborg passerar bland annat Räppe, som ligger några kilometer utanför Växjö. Räppe station öppnades 1865 och är nedlagd, men jag har inte lyckats finna vilket år dess öde beseglades. Förr var Räppe station ett centrum för tåg- och båttrafik i regionen. Båttrafiken var väl utbyggd och varor (bland annat mycket trävaror) transporterades från olika platser i Helgasjön via Räppe kanal fram till järnvägen där omlastning skedde. SJ hade i början av 1940-talet en träimpregneringsanläggning vid stationen. Denna typ av verksamhet är klassad i riskklass två (näst högt på en fyragradig skala), men platsen som sådan har inte någon riskklassning.

Jag tog en tur till stationen förra helgen, inspirerad av en arbetskamrats bilder. Tänk att jag inte fått ändan ur vagnen tidigare! Jag som tämligen ofta tågledes passerar stationen på såväl tjänsteresor som privatresor... Men bättre sent än aldrig, en dag kan stationen vara riven. Trafikverket har nyligen investerat i mötesspår med tillhörande teknikhus vid Räppe station på den enkelspåriga banan. Då, eller möjligen tidigare, revs en magasinsbyggnad som hörde till stationen.

Först gick jag ett varv runt den lilla stationsbyggnaden och konstaterad att byggnaden har en stor mängd utbyggnader, vinklar och vrån samt många dörrar, alla låsta.




Efter vandringen runt huset var det dags att gå i närkamp med den överväldigande mängden potentiella motiv. Stördes initialt av att jag glömt polarisationsfiltret hemma, vilket medförde att träden och himlen tydligt speglades i fönsterrutorna. Men det var bara att acceptera läget. Och kanske blev det trotsa allt inte så dumt med fönsterspeglingarna?







4 kommentarer:

  1. Hej Ulf! Hoppla, där kom Trafikverket med på ett hörn... Kul att se. Jag har ju också åkt förbi Räppe ett antal gånger. Samtidigt är det lite synd att se ett stationshus förfalla. Så till bilderna.

    Den andra halva in bildserien är den som tilltalar mig mest. Bild sex tycker jag är spännande med mycket detaljer att titta på. Stockarna (eller är det gamla sliprar?) som ligger diagonalt blir ett bra avbrott mot alla horisontella och vertikala linjer. En lugn och behaglig färgskala och så flagnar det på både dörr och vägg.

    Bild sju är effektfull på grund av taken som följer varandra fint. Jag tycker att trädridån blir en bra bakgrund. Även här flagnar det friskt.

    Bild åtta är enkel och spännande på samma gång. Jag funderar över vad det är för järngrej som hänger där. En hake till en stor port? Det jag tänker på med bilden är den smala vita strimman längst upp, om den kanske skulle varit lite bredare eller inte varit med alls?

    Bild nio tycker jag är riktig bra. Två hörn, ett vänt utåt och ett "inåt" (så säger man kanske inte!). Det är bra med ett stuprör i varje hörn också. Ett fint linjespel. Skall den få bli totalfavoriten? Jo, det kan den få bli, i konkurrens med framförallt sex och sju.

    Ha en bra fredag och kommande helg!
    Bjarne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Go' kväll Bjarne! Ja, de första bilderna är mest med som orientering för helhetens skull. De är i ärlighetens namn inte särskilt spännande. Träbitarna i bild 6 uppfattade jag definitivt som stockar. Men varför de låg där kan man undra. Järngrejen i bild åtta är ett skydd för el- eller signalledningen som dyker ner, eller upp, i/ur marken. Kul att du väljer bild nio som favorit eftersom jag också tilltalades av "perspektivmystiken" med vinklarna och linjerna. Annars är jag också fäst vid sexan. Det kanske är så att vi har mer lika syn på "övergivetbilder" än på naturbilder!? Ha en skön helg! /Ulf

      Radera
  2. Fint med ditt intresse för gamla byggnader och gammal historia. Många fina känslosamma detaljer på det gamla huset. Ha det gott

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Brita! Det som ger extra krydda åt att fotografera övergivna platser och föremål (som skrotbilar) är att försöka hitta information som beskriver den verksamhet och historia som platsen respektive föremålen representerar. Men jag försöker även, med mycket god hjälp av hustrun, att identifiera växter, fåglar, djur m.m. i naturbilderna. Det ger mig en förnyad upplevelse och dimension av stunden i naturen. Ser fram emot ditt nästa blogginlägg! /Ulf

      Radera