Placerad i ett ängshörn

I måndagskväll vid halv 9-tiden gick jag och ställde mig i ett ängshörn cirka 1 km från bostaden. Kameran är för kvällen utrustad med telezoomen (100-400 mm) och ISO-talet uppskruvat en bra bit. Ställer mig rakt upp och ner på en liten sten och väntar på att något ska hända. En och annan förvirrad och mager myggstackare (?) hittar mina bara ben, men på grund av att de är så få stör detta inte mig. En koltrast hoppar runt i gräset, skränar lite när den flyger iväg efter en stund. För att prova att kameran är redo för action zoomar jag in en hägg vid skogskanten då jag tycker den gör sig sig bra mot fonden av en gammal mörkgrön gran, en yngre gran lite ljusare grön och en björk som har den härligt gröna nyansen på löven som bara finns en kort tid under våren.

Hör därefter ett annorlunda fågelläte, tittar upp och lyckas fånga en morkulla på bild. Inte den knivskarpaste och mest spännande fågelbilden i min samling men än så länge den enda på morkulla, så jag känner mig nöjd.

Hör sedan prassel och knak i bortre hörnet, fäster blicken och ser ett rådjur komma fram, knappt synlig bakom gräs, stenar och grenar. Har svårt att följa rådjuret med blicken och ser den knappast alls i sökaren innan den tyvärr försvinner bort. Väntar en stund och hoppas att det ska dyka upp ytterligare rådjur eller morkullor, men det blir inget återseende. Ser att solens sista varma strålar ger en underbar lyster på en högrest tall som står ensam bland björkarna. Det blir det sista motivet under mina spännande halvtimme i ängshörnet, vilket inspirerar till fler likande små "utflykter"!

Värmande fågelsång vid Växjösjön

Samtidigt som hustrun i söndags eftermiddag tillbringande en dryg timme på jourläkarcentralen för att få bekräftat en virusinfektion passade jag på att fotledes röra mig längs Växjösjöns västra kant. Det riktigt myllrade av folk i Strandbjörket: barn lekte, det fikades och grillades, fåglar matades, såväl gammal som ung lyssnade på musik, barn/ungdomar badade (!) och folk gick, sprang och cyklade denna dag med tydlig försmak på högsommaren! Allt detta skedde medan det karaktäristiska ljudet från tennisbanorna ackompanjerade fågelsången/-kvittret/-skränet.

Utöver att njuta av sol, värme och folklivet lyckades jag bland annat fånga några fåglar på bild.

En skäggdopping i sin rätta miljö, vaktandes sin partner som låg och ruvade (utanför bilden).

Gräsänder kan man ofta komma nära. Här putsar honan sig, men håller ett öga på mig.

En björktrastunge fångade min uppmärksamhet.

Samma björktrastunge från en annan vinkel. Vuxna björktrastar har ju ingen vacker sång och en hungrig unge låter inte speciellt bra...

Koltrasten däremot har en ljuvlig sång! Här poseras och sjungs det tyvärr på skuggsidan av tallen, så den mörka fågeln blev väldigt mörk och utan ljusglimt i ögat.

Här har någon hittat ett naturligt cykelställ och försiktigtvis låst cykeln med vajerlås.

Runt sjön finns många sittplatser och nästan alla var lediga (utom de i Strandbjörket).

Återbesök på båtkyrkogården på Tjurkö

I slutet av mars var jag för första gången på båtkyrkogården på Tjurkö utanför Karlskrona, vilket jag skrev om i ett tidigare inlägg (slutnavigerat i kvällsdimman). För knappt två veckor sedan var det dags för ett återbesök, denna gång i sällskap med delar av familj, goda vänner och fikaryggsäcken laddad. Även denna gång var det avfärd från Växjö på eftermiddagen i solsken, men till skillnad från förra gången var det soligt, men blåsigt på Tjurkö. Förra gången blev det mest hel- och halvbilder av båtarna och andra maskiner, denna gång blev det mest snävare utsnitt. Jag upphör aldrig att fascineras av färgskiftningar i rostflagor och alger, vilket lär framgå av mitt bildval till detta inlägg... Rost tillsammans med blå himmel och/eller blått vatten blir oemotståndligt, eller hur?

Bjurkärr en myggfri vårdag

Bjurkärr är ett mycket trevligt naturreservat vid Åsnen, men upplevelsen kan under sommartid bli en allt annat än angemän vistelse eftersom myggen trivs så bra där. I början av maj finns det dock inga mygg och bokskogen silar vårsolens strålar på ett underbart sett genom grenverket. Jag vet inte riktigt de exakta grunderna, men Bjurkärr kommer snart att tillsammans med andra fina områden i och runt Åsnen snart att statushöjas till nationalparken Västra Åsnen. Fågellivet med havsörn, lärkfalk och fiskgjuse omnämns dock som viktiga orsaker till nationalparksbildandet. Besökte Bjurkärr förra lördagen, en tämligen blåsig men solig dag. Jag och hustrun var nästan ensamma där, vilket förvånade oss eftersom våren måste anses som den bästa tiden att besöka naturreservatet: skir bokskogsgrönska, fågelsång och myggfritt. Vid tidigare besök under sommartid har vi mer eller mindre flytt fältet till följd av den rikliga förekomsten av de stickande insekterna. Dessa har högst troligt föranlett att det finns informationsskyltar i området som på ett ganska kul och högst sakligt sätt informerar om dessa oftast irriterande varelserna. I avsaknad av myggor kunde vi fullt ut njuta av den fina bokskogen innehållandes många gamla och sargade träd!

Stubbgubbe

Avskalad

Uppfångad

Hälften borta

Öga

Grenslad

Markbelysning

Vattenrike

Rotblöta

Bland stenar och grenar i Kjugekull

Kjugekull är inte bara känt för sina vårblommor och vackra läge vid Ivösjön utan det är en mycket känd plats för bouldering, dvs. klippklättring där man oftast har en madrass av något slag att hoppa ner på när man besegrat klippblocket. Det finns med andra ord en mängd stora klippblock i Kjugekull, ofta i rundade former. Som sig bör i denna del av landet finns det också bokar i olika livsstadier och de har fantastiska grenverk och stimulerar det (foto)grafiska sinnet. Allt detta innebar förstås att det blev en uppsjö av bilder på stenar och grenar var för sig eller tätt tillsammans.

Delad

Uppgivet

Förgrenad

Fåra

På läsidan

Trädkämpe

Hinderbana

Klätterhjälp