Geocaching på Helgö

I går provade jag och hustrun för först gången geocahing. Detta skedde som väl var under sakkunnig ledning - tack Marlene och Leif för introduktionen! Jag använde telefonen och en gratis-app för ändamålet. Det är kanske inte den mest idealiska utrustningskombinationen, men den fungerade tillräckligt bra för att få en inblick i hur det hela går till. De cacherna ("skatterna") vi letade efter var mer eller mindre väl gömda och flera hade synnerligen finurliga konstruktioner och fantasifulla namn. Vi hittade nio cacher under cirka 2,5 timmars promenaden i långsamt tempo i naturreservatet på Helgö denna strålande hösteftermiddag. Ja, vi hittade egentligen ytterligare en cache men där fungerade inte den "hissanordning" som skulle fira ner burken från trädet. Vi kommer troligen att leta efter fler cacher, eftersom det är en bra kombination av naturupplevelse och problemlösning!

Utöver letandet fikade vi förstås vid Helgasjöns strand och naturligtvis kunde jag inte "låta bli" att ta några bilder!


Hustrun på väg upp mot cahcen Delsteg. Leif assisterar.



Orienteringstävling en stilla höstmorgon

I söndags bar det av till Blekinge, närmare bestämt till Olofström, för årets sista orienteringstävling för min del. Samlingsplatsen låg väldigt vackert vid sjön Halen. Sjön var helt stilla och lite morgondimma lättade när solens bleka höststrålar så smått började värma luften. Sjön kantades av lövträd i läckra färger. Vilken tur att jag hade packat ned den lilla kameran bland orienteringsutrustning, handduk m.m... Jag hoppas att bilderna kan förmedla något av den härliga höstförmiddagen vid "Mirror Lake"!

En höstvandring i Notteryds naturreservat

Notteryds naturreservat ligger i sydöstra delen av Toftasjön och är delvis påverkad av stormarna Gudrun och Per. Bitvis är det lite besvärligt att ta sig fram längs stigen, men de partierna kompenseras mer än väl av fantastiska vyer, trollsk barr- och bokskog, fina vyer över Toftasjön m.m. Jag har vandrat och naturligtvis fotograferat i Notteryds naturreservat ganska många gånger, men förra söndagen gick jag för första gången hela den blå slingan, cirka 7 km. Det finns några rast- och grillplatser längs stigen, men jag knaprade på en chokladkaka vid ett par tillfällen så jag nyttjade inte dessa faciliteter denna gång. Det dröjde en bra stund på min tretimmarsvandring innan jag mötte några andra vandrare. Att vara först i spåret får den inte helt angenäma konsekvensen att man river ner en massa spindelnät och det är ju ganska irriterande att få spindelnätstrådar i ansiktet hela tiden. Efter mitt möte med det första vandrarparet blev jag inte "inspindlad" något mer på denna utflykten (inspindlad var ett ord som kvinnan i det mötande paret använde; tack för detta för mig nya ord!). Som ni kanske räknat ut av slingans längd och den tid det tog för mig att gå runt den, så stannade jag ofta och ganska länge på många platser. Här följer några av bilderna som blev resultatet av denna tur.

Samma lilla ö som ovan men från en annan vinkel:

 



Bokhultet mitt på lördagen

I går bröt jag åter mot flera av de renläriga landskapsfotografernas "huvudteser". Jag cyklade till Bokhultet för en kort  fotosession (1 timme) mitt på dagen och utan att ta med stativet. Alltså både "fel" tid på dygnet, för kort tid och utan stativ blir det oftast ganska höga ISO-tal inne i skogen för att kunna handhålla kameran utan att riskera skakningsoskärpa (helst ska det ju vara ISO 100...). En regel jag emellertid alltid håller mig till är att inte i efterhand lägga till något i bilden med hjälp av Photoshop, t.ex. en vacker måne eller ett djur. Tror inte heller att jag någonsin i Photoshop har tagit bort något förutom dammfläckar. Däremot händer det att jag städar undan en pinne eller ett barr på plats innan jag tar bilden. Men oftast tycker jag att en kvist m.m. bidrar till känslan av vildhet och orörd natur. Eller glömmer jag att ta bort "skräpet"...

Efter att ha parkerat cykeln rörde jag mig max 100 m från denna. Jag hoppas att bilderna visar att det finns en uppsjö spännande motiv även på en begränsad yta!


Hänger livet på en skör tråd?

Gamla vattenverket enbart från utsidan

Sedan drygt två år tar Växjö sitt dricksvatten från en grusås utanför Lagan. Innan dess fick vi vårt dricksvatten från Helgasjön, vilket medförde att kranvattnet under sommaren emellanåt smakade sjö och var lite halvljummet. Under de två år som gått har det gamla vattenverket varit reservanläggning. De s.k. UV-filter som fanns där har sålts och monterats på en ort där de bättre behövdes efter magsjukeutbrott (Skellefteå). Snart ska vattenverket rivas och ge plats åt bostäder m.m. vid Helgasjöns kant.

Jag har en tid gått och funderat på att fotografera det gamla vattenverket innan det rivs. Tänkte att en lågt stående sol skulle vara bra och i fredags eftermiddag  infann sig enligt mitt tycke de rätta förhållandena. Det vill säga låg sol och lite höstfärg på träden. Min arbetsplats ligger ganska nära så det var praktiskt att direkt efter jobbet och utrustad med G12:an ge sig dit. Började fota lite på framsidan, tog några kort på ena gaveln och ytterligare ett antal på baksidan. Tänkte sedan ta ytterligare några bilder från framsidan när solen hade flyttat sig något så jag slapp den mitt i objektivet. Det fanns även en liten och inte helt färdigtänkt tanke på att gå runt och känna på dörrar m.m. för att se om någon var öppen eller om det fanns någon stege/yttertrappa att använda för ytterligare nya vyer. MEN av det blev intet. Helt plötsligt stod där tre militärer, varav två med k-pist. Det skulle genomföras en övning på området och då var det bäst att ge sig iväg... lite snopet kändes det. Tänk att jag lyckades välja den dagen och den tiden på dagen då hemvärnet under sin årliga övningsvecka förlägger en liten del av övningen till just denna plats!

Det skulle vara trevligt och säkert fotografiskt givande att komma in i byggnaden. Men jag är ju inte så äventyrlig av mig att jag försöker ge mig in i bygganden olovandes...