19 sep. 2013

Tidig dimmig morgon i Bokhultet

På fredagskvällen kollade jag väderutsikterna för lördagsmorgonen. Såg ut att bli dimma runt gryningen, så det var bara att låta väckarklockan stå kvar på samma tid som under arbetsveckan, plocka fram fotoryggan och krypa ner i sängen. Kunde konstatera när jag vaknade att det helt riktigt var ganska dimmigt ute. Åt en liten frukost och begav mig tillsammans med hustrun den korta vägen till det alltid fotovänliga Bokhultet. Dimman låg halvtjock vid sundet mellan Bergundasjöarna, så där stannade vi en stund och kollade på fågellivet. Det det fanns bland annat några unga skäggdoppingar som tjattrade och stimmade runt en bit ut i sjön.





Efter ett tag lättade dimman och stenarna blev mer synliga.

Som namnet antyder har Bokhultet gott om bokar. Löven är fortfarande riktigt gröna, även om det syns ett och annat gulbrunt löv. Solen bröt igenom lite och skapade nästan lite försommarstämning mitt i september!


Letade lite efter några svampar att fotografera. Det är ju ändå september. Hittade några svampar här och där, men ingen är såvitt jag vet ätlig. Men duger förstås mer än väl som fotoobjekt




Det var först när jag laddade in bilderna i dator som jag såg det lilla krypet som satt och höll utkik på svamphattens topp. Den finns på alla bilder på den svampen så jag störde den tydligen inte alls, trots att jag bökade runt med stativet för att hitta olika bildvinklar. Kul överraskning!

15 sep. 2013

Singeltorps fly en solig eftermiddag

Singeltorps fly är ett naturreservat som ligger i omedelbar närhet av Lenhovda, cirka 4 mil nordöst om Växjö. Hade fram till förra lördagen aldrig varit där, men varit medveten om att detta skulle vara ett intressant ställe.Så den vackra eftermiddagen packade vi fikaryggsäcken och begav oss iväg. Efter några avslutande slingriga kilometrar på en smal grusväg var vi framme. Området består bland annat av trädbevuxen myrmark (Gripagårdsflyet), en vacker göl (Singeltorps göl) och den mestadels öppna mossen Singelstorps fly som har givit naturreservatet dess namn. Pors, dvärgbjörk, tranbär m.m. trivs i kanterna av blötmarkerna. Det ska även finnas Jungfru Marie nycklar där, men då får man naturligtvis besöka platsen åtskilliga veckor tidigare än vad vi gjorde. I östra kanten av reservatet finns ett område som av någon outgrundlig anledning kallas Västra mark, där det finns gammal tallskog. Den får dock vänta ett tag till på vårt besök. Den som spar han har (passar en smålänning)!


Ur flyet sprungen - av stam skuggad
(klumpig travestering av titeln på Anders Geidemarks bok "Stigen ur hav - Av vingar skuggad").

Ättling till Midgårdsormen?

Singeltorps göl
 



10 sep. 2013

Ett stänk av höststämning i Skårtaryd

Ett av mina blogginlägg i juni handlade om den ofta förbisedda skogsstjärnan. De bilderna är tagna i Skårtaryds naturreservat en bit norr om Växjö. Under eftermiddagen i augustis sista dag blev det ett återbesök till naturreservatet och den stora sten där skogsstjärnorna stod i sin fulla prakt. Nu är de sedan länge överblommade men fortfarande fotogeniska, eller hur?


Redan när jag tog bilderna tänkte jag på att de överblommade skogsstjärnorna med sitt mycket grafiska utseende skulle göra sig i svartvit. Denna bild blev den mest lyckade i det avseende.

I det lilla naturreservatet finns en stor blandning av olika naturtyper. En som jag gillar mycket är stenar och blockterräng.




En liten myr finns där också, det hade gärna fått stå en älg där...


Man hittar tämligen lätt fantasieggande trädskulpturer i gammelskogen. Denna gång fastnade jag för en spindel.

Ja, sedan blev det ytterligare några motiv som jag tyckte är värda att minnas.
Höstvila

Blomkålssvamp

Ögontröst

5 sep. 2013

Fotouppladdning före fotorientering

Att packa med kameran, oftast den "lilla" kompaktkameran, när det är dags att åka till orienteringstävling är en vana jag har haft de senaste åren. Ibland har jag haft någon speciell plats längs vägen eller i närheten av av tävlingsplatsen i tankarna, men oftast tar jag med kameran utan någon som helst plan. Mer ofta än sällan finner jag intressanta motiv att fotografera i direkt anslutning till tävlingsplatserna. Ibland naturbilder, ofta någon övergiven eller dåligt underhållen byggnad och då och då lite intressant(!?) skrot och skräp. Vid min höstpremiär häromveckan hade jag turen att hamna på en intressant tävlingsplats. Där fanns både lite naturmotiv och motiv av "övergivetkaraktär". Jag gick en kort fotorunda före det var dags att snöra på mig orienteringsskorna, ta fram kompassen och bege mig till startplatsen. Tävlingsresultatet kunde varit bättre, men jag kan inte skylla på uppladdning inför loppet eftersom man genom fotograferandet fokuserar på sin uppgift! (Ber om ursäkt det dåliga ordvrängandet...)
Metan-molekyl (CH4)?

Röd parad.

Upphängd men inte stängd.

Spår av tidens tand.

Takdroppar på rätt plats och med rätt fart träffar nog hålet.

Mystiskt halvfärdig och halvgömd.

Ny och gammal installation.

Det var en gång en dörr.

Steg för steg.

Förbrukad.


3 sep. 2013

Kvällsutflykt till Svanaholm

Den sista kvällen på semestern kan vara ångestladdad. Men efter bra och varierade semesterveckor kände jag ingen direkt ångest snarare ett litet stänk av vemod för drygt tre veckor sedan. När hustrun frågade om jag ville återvända till platsen där vi hade sett tranorna och hjortronen sa jag ja, men jag ville hoppa av tidigare och försöka få en bild på en korp sittandes på en hög ensam torraka. Korpen hade jag sett på där för några dagar sedan, men då jag inte kameran med mig. Efter ha väntat på platsen en stund utan att varken höra eller se någon korp rörde jag mig lite i närheten och hittade några andra motiv.
Ylande hund.

Stenbunden mark leder in i tätare skog.

Inget överdåd av lingon runt Växjö...

Efter dessa "brödbilder" gick jag tillbaka de få metrarna mot torrakan och hörde nu korpen en bit ytterligare bort. Skymtade strax den kraxande korpen mellan grantopparna men den satte sig en bra bit in i skogen. Onåbar och retfullt kraxande. Med då hörde jag en hackspettsfågels välbekanta knackande. Efter en kort stund hade lyckats lokalisera hackspetten och den satt till min glädje väl synligt, så det blev några bilder på den.

Tycker att den lilla kvällsutflykten som helhet blev lyckad. En hyfsad bild på en hackspett är ett helt OK alternativ till en bild på en korp i en torraka. Men ska om ett tag göra ett nytt försök att fånga korpen på bild.