Vakö myr en solig majeftermiddag

Vakö myr ligger på gränsen mellan Småland och Skåne. Detta naturreservat ligger nära väg 120 någon km öster om Älmhult. Vakö myr drabbades av en brand sommaren 1992 som ödelade nästa all skog och övrig vegetation på mossen och myrholmarna. År 1998 blev Vakö myr naturreservat.

Passade på att besöka denna plats den 1 maj efter en orienteringstävling i Loshult i strålande väder. Lövträden hade inte slagit ut så de dominerande färgerna denna dag var blå (himmel), grönt (barrträd) och ljusbrunt/beige (gräs och ljung). En inte alltför färggrann palett, men så är ju naturens färger den tiden på året. Har denna gång valt, till skillnad från besöket på Store mosse 2½ vecka tidigare, att visa bilderna i färg. Under besöket funderade jag lite på hur denna plats ter sig när ljungen står i full blom och hur färgerna då upplevs i morgon- eller kvällsljus. Men det är ju bara att planera ett återbesök i augusti, eller hur?

Naturreservatet är nog inte så välbesökt för spängerna var nästan övervuxna av grästuvor.

Övergivet i Fridafors

En snabb koll visade att det inte gick att ta sig in på Fridafors bruks fabriksområde utan att göra åverkan eller på annat sätt forcera de hinder (stängsel) som finns runt det "nya" bruket. Därför avstod jag från detta. Fridafors bruks glansfulla dagar slutade för några år sedan på ett mindre glansfullt sätt, vilket Jan Jörnmark träffsäkert har skildrat i sin bok Övergivna platser två. Någon form av verksamhet pågår där, i alla fall var det en man som hanterade ved på området denna söndag sent i april. Så det blev bara några enstaka exteriörbilder av det nya bruket.

Trappa

Randigt

Däremot ligger det gamla bruket helt öppet och bjuder in besöker intill Mörrumsån och vandringsleden som passerar bruken. Tyvärr är byggnaden helt tömd på intressant utrustning, så det blev mest exteriörbilder där också. Den tomma interiören  inspirerande inte mig just då.

Fundamentalt

Öppningar

Järnvägen Karlshamn-Vislanda-Bolmen passerade Fridafors. Stationen öppnas 1892 (annat utseende då) när Fridafors pappersbruk startade tillverkning av trämassa och papper. Huruvida stationsbyggnad och den lilla magasinsbyggnaden är övergivna är inte helt lätt att avgöra, döm själva av bilden på stationshuset. Onekligen är gräsmattan lite väl välklippt för att var övergiven?

Stationsbyggnaden solreflexer från brukets fönster.

Fridfull vildmark i Skogstorp

I Skogstorp några kilometer utanför Åryd finns härlig vildmarksterräng. Ett av de finaste områdena når man först efter att ha banat sin väg genom tämligen stenbunden mark med grenar och kvistar som mest hela tiden är i vägen. Efter att ha muttrat mest för mig själv når jag och hustrun ett öppnare område och får belöning för mödan. Både genom ögat och magen då vi njuter av naturen och det medhavda fikat. Hade hoppats på lite mer fågelsång och fågelskådning, men vädret var underbart och hela utflykten gav mersmak!

Mellan stenarna

Diagonaler

Stenen

Samma sten, annat utsnitt

Närbild (med 400 mm-objektiv)

En vårdag på bilkyrkogården i Ryd

För två veckor sedan besökte jag och foto- och orienteringskompisarna Bjarne och Håkan bilkyrkogården Kyrkö Mosse strax väster om Ryd. Jag har varit där ett antal gånger de senaste åren. Bjarne hade också varit där medan det var första gången för Håkan. Vi lyckades denna gång "fördriva" 6,5 timmar på denna plats, där endast mat- och fikasignaler från magen tilläts avbryta våra förehavanden vilket inkluderade fototekniska diskussioner och utbyte av tankar om kompositioner m.m.

Jag hade redan före detta besök bestämt mig för att satsa mest på när-/detaljbilder, dvs. använda makroobjektivet eller använda vidvinkeln. Ur fotosynpunkt var det inte en optimal dag då solen lyste från klarblå himmel. Detta medförde starka kontraster, så det gällde att utnyttja de tillfällen när solens strålar händelsevis strilade genom trädens grenverk. Ibland fick man vara själv agera skugga för att få anständiga ljusförhållanden. Det var en otroligt skön dag med behaglig temperatur och fågelkvitter, så detta det mindre optimala ljuset var lätt att stå ut med!

Inga vitsippor på Hissö, men ändå belönad

För elva dagar sedan hoppades jag hitta vitsippor att fotografera på Hissö. Men utan framgång. Den korta utflykten till denna trevliga plats gav istället några andra bilder. När jag lämnade bilen satt normalzoomen på kameran, fågelobjektivet (100-400 mm) var kvar hemma, då jag skulle fota. Något jag sedan ångrade. Vad händer? Jo, en hackspett flyger över mitt huvud och sätter sig perfekt på en trädstam bredvid mig, men en bit upp! Nu blev det trots allt några bilder på fågeln som fyllde bildytan ganska bra, men hade jag haft telezoomen på hade det blivit en riktigt närgången bild... Jag hade till och med hunnit byta objektiv om det bara hade varit med i ryggsäcken, hackspetten satt ju kvar en bra stund!

Sedan "hittade" jag en av denna vinters sista(?) isflak i Helgasjön. Det låg där fri och uppluckrad på västra sidan om ön. Tyckte det blev en ganska bra, eller i vart fall annorlunda, förgrund i bilden där den karaktäristiska slottsruinen syns i bakgrunden. Ljuset är i hårdaste laget eftersom bilden är tagen mitt på dagen, men det är trots allt en bild av våren!

Sedan ägnade jag en stund åt att med makroobjektivet försöka fånga närbild på myra. Men det var inte så enkelt. De hade bestämt sig för att vara extra flitiga denna dag och var stilla bara bråkdelar av sekunder så det blev magert resultat.