Fler träd och lite is från Store Mosse

I förra blogginlägget visade jag några bilder på solitära träd, nästa alla i svartvitt. Det var dock inte det enda motiv jag fotograferade under min oftast stilla vandring på leden Lilla Lövö. På de s.k. rocknarna fanns det en hel del intressanta träd, stammar i olika grader av förfall och alldeles underbara vyer där träden, oftast tall naturligt nog, reste sig stolta med raka stammar över den moss- och lavbelupna marken. Men först ett par bilder från ledens inledning (och avslutning).

Spänger i bra skick, vilket var fallet under största delen av den spånglagda delen av leden. På en kortare del var bräderna i betydligt sämre skick och sjönk ner 10-15 cm under vattenytan när man klev på dem.

Stamgemenskap

Det fanns många fina vyer och fantasieggande stammar på rocknarna.

Inbjudande!?

Odjur

Besvärlig uppväxt

Då jag  besökte Store Mosse för två veckor sedan fanns det några isfläckar kvar.

Växtkraft

Isfisk

Solitärer på Store mosse

Förra helgen var det första gången man fick ett riktigt kvitto på att våren trots allt hade kommit. Strålande sol och en anständig mängd plusgrader. Kom på att jag inte varit på Store mosse, den närmaste nationalparken och  dessutom med Norrlandskaraktär, så tidigt på våren. Ödemarkskänslan upplever man bäst om man styr stegen rakt ut på mossen från Kittlakull och går Lilla Lövö-runt (6,2 km) där merparten går på spänger över mossen. En annan intressant del av leden går över rocknarna, dvs. de bevuxna sanddyner. Detta blogginlägg, det första av planerade två, visar bilder på mer eller mindre solitära träd. Efter en del funderande bestämde jag mig för att dessa bilder nog göra sig allra bäst i svartvitt. Tycker att ödemarkskänslan kommer fram bättre när trädens form i stället för bildernas färger "bestämmer" bildens karaktär. Men först en bild som visar mossens och trädens färger och inte minst den underbart blå himmeln med fjäderlätta moln.

Vid konvertering till svartvit "försvann" den fina himmelsblå färgen och det mesta av de tunna molnen, men bilderna på träd och mossen tycker jag ändå vinner på att färgskalan byts till gråskalan. Har använt en tämligen tuff och kontrastrik konvertering som kanske inte alla gillar. Smaken är ju som bekant delad, vad tycker du?

Trädpiplärka

Medan jag gick Lilla Lövö-runt sprang hustrun en orienteringstävling utanför Värnamo. När tävlingen med god marginal var över hämtade jag upp henne. Vi åkte tillbaka till Store mosse och gick en bit på leden Kävsjön runt och såg fler solitära träd, men här var det mest björk.

Svunnen energitid

Tjänsteresan till Göteborg i förra veckan bjöd på en annorlunda möteslokal. Inbjudan till mötet gav bara en gatuadress och namnet Elyseum, vilket jag tolkade som namnet på konferensrummet. Men det visade sig att det var namnet på ett museum och möteslokalen hette Maskinhallen. Och ja, vi satt i ett rum som samtidigt var utställningslokal och välutrustad möteslokal. Passade på att innan mötet knäppa några bilder från utställningen i rummet. Har efterbearbetat bilderna med filtret "gammalt färgfoto" för att få lite extra känsla av dåtid.

Tidsenlig arbetsplats

Ström- och spänningslöst

Energimätare för likström anno 1902

Del av ställverk

Isen förlorar kampen mot solen

April är definitivt en vårmånad. Ett bevis för detta fick jag på den första aprildagen. I Bokhultet, eller mer korrekt på Södra Bergundasjön, fanns tydliga tecken på att våren och då främst solen trots allt sakta men säkert fräter sönder isen. Den går obevekligen mot sin upplösning. Härligt, eller hur?

Överraskning på fågelpromenad i gränslandet Högstorp-Hollstorp

Med tre timmar kvar till en stundande påskbuffé i går sprang två familjemedlemmar ut på en runda. Jag var mer sugen på att fotografera och fick infallet att sätta på telezoomen och försöka ta några fågelbilder. Detta utan några egentliga förhoppningar att få se något annat än skator, blåmesar, talgoxar och i bästa fall några duvor. Bara något hundratal meter från bostaden kunde jag pricka av skogsduva, en bild i flykten mot en klarblå himmel.

Skogsduva (bilden togs med horisontellt utsnitt)

Duvan var en lyckad början. Strax därefter hörde jag tranans skränande, men lyckades inte få syn på någon förrän sent på eftermiddagen när jag bara hade mobilkameran med. Försökte utan att lyckas få några bilder på talgoxe och blåmes med de är ju små och knappast stillasittande en längre tid. Plötsligt hörde jag gulsparvens karaktäristisk sång och lyckades lokalisera den högt uppe i ett träd en bit bort.

Gulsparv (bilden togs med horisontellt utsnitt)

Gick sakta vidare med gulsparvens sång i öronen. Plötsligt ser jag ett rådjur på en skogsvägens vändplan och stannar tvärt! Rådjuret blev tack och lov inte skrämt av att jag försiktigt lyfte kameran till ögat och började ta bilder.

Nyfiket rådjur och nötskrika (bilden något beskuren/förstorad).

Efter en stund traskar rådjuret lugnt vidare in på en nästan överväxt skogsväg. Kvar på vändplanen finns några nötskrikor, så det blev några bilder till på denna plats.

Nötskrika (bilden något beskuren/förstorad).

Efter mötet med rådjuren kände jag mig egentligen nöjd med resultatet av utflykten, men mer än 20 minuter hade jag ju tänkt att fotoutflykten skulle vara. Så jag gick vidare på samma överväxta skogsväg som rådjuret gick på. Kom fram till den björkbeströdda övergivna ängsmarken, som jag för många år sedan sprungit över. Hör en del fågelkvitter och en hackspettsfågel som knackade på ett träd. Röde mig i riktning mot den förmodade hackspetten. Får då syn på några dunbollar med lång svans - stjärtmesar! Ställde mig stilla en stund och hoppades på att någon av dem skulle placera sig någorlunda synligt i grenvirrvarret. Tur att träden inte har fått löv...

Stjärtmes

Stjärtmes (bilden något beskuren/förstorad)

När jag kom hem kunde jag bara konstatera att påskdagens lilla fågelfotoutflykt dels gav några anständiga fågelbilder, dels fick jag överraskande nog några vettiga bilder på ett rådjur. Allt i Högstorps omedelbara närhet och jag behövde inte vara uppe i ottan eller sitta och huttra i ett gömsle!